var prinsessa ar har!

I sondags kvall kom var lilla flicka, och hon ar helt perfekt och underbar! Vi ar sa totalt nedkarade i denna lilla tjej att det ar helt otroligt. Tank att just vi skulle fa varldens basta bebis!

Vagen hit har varit lang och med manga uppforsbackar, men oj vad det har varit vart allting. Det har ar det basta som nagosin hant mej.

Vi tre ar nu en familj. 

Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick,
att fjärdarna gnistra och jorden är varm
och himmelen utan prick?

Vad är det för tid, vad är det för år,
vem är jag, vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med mörkbrunt hår,
hur fick jag dig i min famn?

Jag lever, jag lever! På jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst miljoner år, på denna enda minut.

(dikt av E. Lindorm)



RSS 2.0