en gravid kvinnas bekannelser
Alla reagerar olika pa nyheten om att jag ar gravid. Oavsett om man ar den typen som peppar och stottar och vill lara sig allt och veta allt, eller om man ar kompisen som sager "asch, jag ska dra dig ut pa roligheter sa fort ungen kommit och du behover tas ut" eller om man ar mer den har typen "åh, vad underbart! jag vill garna vara barnvakt". Alla har de en gemensam namnare, namligen att alla tycker det ar underhallande att hora galna historier om mina nya matvanor och mina "cravings".
Graviditetshormonerna gor ju att jag har matt valdigt illa och varit valdigt kanslig for dofter och smaker. Vad jag gillar och inte gillar ser inte riktigt likadant ut som det gor i vanliga fall. Ni som kanner mig vet nog hur matglad jag ar, och jag gillar hellre salta snacks, smaplock och forratter snarare an sott som godis och efterratter. Jag har alltid mer eller mindre tvingat i mig efterratter, och oftast nar vi gar ut och ater tar jag hellre kaffe och avec istallet for dessert.
Jag har liksom aldrig riktigt fattat det dar att man kan tycka att efterratten ar den godaste delen av en middag.
Men nu vet jag! Jag ar efterrattsfralst! Vet ni hur gott det smakar i munnen? Helt underbart! Jag forstar vad dessa sockerråttor pratar om. Dessert ar ju jattegott.
Nu sitter val hela nyttighetskommiten och skakar pa huvudet och vill ge mig en forelasning om hur man ska ata balanserat efter tallriksmodellen som gravid eftersom barnet far naring genom mig. Jotack, jag har fatt den informationen och jag ater ganska bra maste jag saga. Sa oroa er inte.
Ibland nar mitt illamaende var som varst mellan vecka 6-9, kunde jag bli sugen pa nagot och ville bara ata det och inget annat. Snacka om jobbigt nar jag blev sugen pa kroppkakor och inget annat dog. Jora, det var bara att stalla sig att gora egna. Kolla in processen som jag fotade, de blev jattefina:
....och efter jag atit en madde jag illa och ville inte ha mer! Men gott var det! (och tyst pa er som inte tycker om).
I helgen bakade vi muffins, chocolate chip och blabar och fros in sa man kan ta en varje dag. De ar underbart goda!
Okej, jag tror det racker nu. Ni forstar hur jag har det nufortiden med matvanorna. Eller kanske rattare sagt hur M har det...hihi.
Graviditetshormonerna gor ju att jag har matt valdigt illa och varit valdigt kanslig for dofter och smaker. Vad jag gillar och inte gillar ser inte riktigt likadant ut som det gor i vanliga fall. Ni som kanner mig vet nog hur matglad jag ar, och jag gillar hellre salta snacks, smaplock och forratter snarare an sott som godis och efterratter. Jag har alltid mer eller mindre tvingat i mig efterratter, och oftast nar vi gar ut och ater tar jag hellre kaffe och avec istallet for dessert.
Jag har liksom aldrig riktigt fattat det dar att man kan tycka att efterratten ar den godaste delen av en middag.
Men nu vet jag! Jag ar efterrattsfralst! Vet ni hur gott det smakar i munnen? Helt underbart! Jag forstar vad dessa sockerråttor pratar om. Dessert ar ju jattegott.
Jag har alltsa blivit lite tvartom, jag tycker om mat men ar valdigt krasen och blir matt eller acklad fort... chips smakar inte gott alls heller. Men sotsaker ar alltid gott. Helst pannacotta, hembakta muffins, nybakta kanelsnurror pa Marks & Spencer eller Cornetto chokladglassstrut.
Nu sitter val hela nyttighetskommiten och skakar pa huvudet och vill ge mig en forelasning om hur man ska ata balanserat efter tallriksmodellen som gravid eftersom barnet far naring genom mig. Jotack, jag har fatt den informationen och jag ater ganska bra maste jag saga. Sa oroa er inte.
En annan sak jag alskar ar smorgasar. Macka. Jag som brukade avsky nar folk sa till mig om jag var hungrig "ta en macka", "men nej huu jag vill inte ha en macka om jag ar hungrig, vill jag ata riktig mat". Och ja, jag har inget emot att laga mat tre ganger pa en dag, det hander ganska ofta. Jag alskar ju mat och att laga mat i vanliga fall. Jag har alltid tyckt att det var sa konstigt nar andra kunde ta fil eller mackor istallet for mat, eller annu varre att hoppa over lunchen och bara ata kladdkaka eller nat annat gott. Fil hatar jag fortfarande och det finns ju inte i det har landet sa det spelar ingen roll. Men nu ar det oh yes, garna macka till lunch och kladdkaka till middag. Fast som tur ar har jag ju M som vill ata som en normal manniska, och darfor lagar vi riktig mat och lillbebben far darigenom sin behovda naring som tur ar.
Jag alskar att skala en morot och gnaga pa minst en gang om dagen till exempel ocksa, sa alla cravings ar inte av ondo ska ni veta. Jag ar ocksa mycket stolt over att helt ha slopat min cola light addiction, och kaffe dricker jag valdigt sallan. Sa lite gift som mojligt kanns bra.
Ibland nar mitt illamaende var som varst mellan vecka 6-9, kunde jag bli sugen pa nagot och ville bara ata det och inget annat. Snacka om jobbigt nar jag blev sugen pa kroppkakor och inget annat dog. Jora, det var bara att stalla sig att gora egna. Kolla in processen som jag fotade, de blev jattefina:
....och efter jag atit en madde jag illa och ville inte ha mer! Men gott var det! (och tyst pa er som inte tycker om).
I helgen bakade vi muffins, chocolate chip och blabar och fros in sa man kan ta en varje dag. De ar underbart goda!
Okej, jag tror det racker nu. Ni forstar hur jag har det nufortiden med matvanorna. Eller kanske rattare sagt hur M har det...hihi.
Kommentarer
Postat av: Sis S
Ha ha ha, vad rolig du är med dina nya cravings! Tänk att du blivit en efterrättsgam. Bra att du vet vad du är sugen på i alla fall. Bebisen mår säkert bra av det du äter.
Kram S
Postat av: Anonym
Så kul att du gillar "macka" äntligen:). Känner även igen hur man vill ha något så otroligt mycket och sen efter några tuggor inte alls är sugen längre.
Kram från L i norr
Trackback
